självporträtt sep 2013
stjärnhimmel
Jag har under mina senaste lediga dagar haft otroligt svårt att sova på nätterna. Trots att jag tvingat mig själv att stiga upp efter bara 5 timmar sömn så vägrar John Blund att komma på besök när det är dags att gå och lägga sig igen.
Dygnets mörka timmar har jag tillbringat i sängen med min dator och sett avsnitt efter avsnitt i den tv-serie jag för tillfället fastnat för. I natt steg jag upp för att göra mig en kopp te mellan två avsnitt och medan jag väntade på att vattnet skulle koka upp betraktade jag mitt lapptäcke på golvet. Alla de utklippta bitarna som bara väntar på ett möte med symaskinen...
Jag återvände inte till den intrigfyllda sjukhusmiljön i min dator, utan började istället sy ihop stjärnhimmeln. Det blir ju inte direkt mer sömn på det viset, men jag tar i alla fall hand om min kreativa talang.
bygger stjärnor
Så här ser det ut på mitt golv just nu.
så coolt!
projektlådor
Jag har ofta flera tidskrävande textila projekt på gång, som tex lapptäcken, och de kan inte alltid ligga framme. För att det ska vara enkelt att plocka undan och lika lätt att ta fram igen har jag skapat vad jag kallar 'projektlådor'. Ett projekt i varje låda och lagom stora lådor för det brukar vara skokartonger, men de är tyvärr inte alltid så snygga. Därför, för att kunna ha dem stående framme på arbetsbordet, bestämde jag mig för att piffa till dem lite.
Till detta behövs, förutom skokartonger, gamla tidningsbilder, lim, linjal, penna, sax, självhäftande plast, skalpell och skärmatta (har man inte de två sistnämda så räcker det med bara sax).
Börja med att hitta en bild som är tillräckligt stor. Mät och klipp ut så att den blir lika stor som kartongens ena kortsida. Man kan givetvis sätta bilder på kartongens alla sidor, men jag tyckte det räckte med kortsidan.
Limma sen fast bilden, både på lådan och locket. Jag skar den del av bilden som skulle sitta på lådan en halv centimeter större på höjden så att den gick in under locket ordentligt.
Klipp till en bit av den självhäftande plasten som är lite större än lådan så att det går att vika runt kanten.
Klipp bort hörnen för annars kommer det att det vara för mycket plast när man viker.
Dra bort pappret på plastens baksida lite i taget och följ efter med handen för att undvika att det blir luftbubblor.
Om det är hål i kartongen så kan man ju välja att sätta bilden över det, men jag tyckte det var kul att ha dem kvar. Det blir lite mer pyssel, inte så mycket med bilden för den är det ju bara att göra ett hål i, men plasten får man skära till så att det går att vika runt kanten och eventuellt förstärka på insidan av kartongen.
När plasten är ditsatt är det klart och det återstår bara att fylla lådorna med de projekt man har på gång. Jag valde att skriva på lådorna, innan jag satte på plasten, så att dom är markerade som 'projektlådor', vilket kan vara dumt att göra om man tror att man kanske kommer använda dom till något annat. Men det är nog ingen risk i mitt fall; det finns alltid nåt litet projekt som behöver ett hem. Sen sätter jag på en post-it lapp som talar om vilket projekt kartongen innehåller för tillfället. Ordning och reda. Me like :-)
två låtar Kjellvander
För ett par veckor sedan hämtade jag ner till Skåne alla de grejor jag hade förvarat i ett förråd i Stockholm och där ibland fanns alla mina cd skivor. Den lyckliga tanken som for genom mig när jag packade upp dem var 'Åh, va härligt! Jag ska lyssna igenom allihopa!'. Ungefär fem skivor senare kom en Christian Kjellvander skiva in i stereon och sen hände inget mer :-) Den skivan har gått om och om igen. Så grymt bra! Älskar hans röst.
Så för att förgylla eran fredagseftermiddag kommer nu här två av hans sånger. Den första är från den skiva som har fastnat i min musikspelare och den andra är min favorit-Kjellvander-låt som inleds med den underbara textraden 'Spent the past five years thinking and the last five hours drinking'
buskborttagning, del 1
På min tomt växer det buskar typ överallt. Jag hade kunnat köpa det om det hade sett ut som att det fanns en tanke bakom, men den förre ägaren har bara random planterat ut alla möjliga olika sorters buskar runt om i hela trädgården. Eller vad sägs om den här som stod mitt på uppfarten;
Det är dessutom två olika sorters buskar som har fått växa ihop till en. Jag har alltid tyckt att den bara stod i vägen. Även om jag upptäckt att den stod där för att täcka över stubben av ett träd som man tydligen fällt nångång i tiden. Men är det inte bättre då att försöka ta bort trädroten istället för att plantera en buske över?
En solig sommareftermiddag fick jag plötsligt nog och gick och hämtade sågen i förrådet. Fast besluten att nu skulle den hemska saken bort, även om det skulle bli ett j-vla slit att få bort den gamla trädroten.
Det visade sig vara mycket lättare att få upp den gamla stubben, som hade murknat ihop totalt, än rötterna till de båda buskarna :-)
Men efter två dagars slit hade jag fått upp alla rötter, lyft bort kantstenarna, fyllt igen hålet och krattat över grus.
Visst blev det fint? Uppfarten blev plötsligt så stor, luftig och härlig :-) One down, bara sjuttielva kvar to go...
annorlunda gardinomtag
Det här är en fruktansvärt dålig bild eftersom den är scannad och uppförstorad från en negativkarta. Men jag tyckte ändå att det var lite roligt att kunna visa den för er eftersom här syns de turkosblå gardinerna som jag skrev om i mitt förra inlägg. Det här är köket i min lägehet i Högdalen, där jag bodde för en mindre evighet sedan. Också där gjorde jag omtag till gardinerna, fast en helt annan variant. Även den gången med pärlor, fast då använde jag svarta.
På golvet där ligger även den handvävda matta som jag gjorde på folkhögskolan, ytterligare några år längre bakåt i tiden. Den mattan finns dock inte längre med oss. Efter många års användande i köken i de olika lägenheter där jag bodde så hade den tillslut blivit så full av fläckar som inte gick bort i tvätten att jag blev tvungen att slänga ut den. Men det är ju alltid roligt att det man gjort kommer till användning och det är kul så länge det varar :-)
gardinomtag
Jag fortsätter på den inslagna vägen; gardiner. Men den här gången gäller det köksgardinerna. Jag hade bestämt mig för att jag ville ha mina turkosblåa längder, men det var ett problem:
Min åsikt är att det är helt okej att ha längderna bara hängandes om man har en snygg gardinstång, vilket jag inte tycker att jag har, men jag vill samtidigt inte dra för dem helt för att gömma den fula stången eftersom det försvinner för mycket ljus på det viset. Lösningen på problemet: gardinomtag. Finns att köpa i olika varianter men det är ju mycket roligare att göra egna :-)
Till den enkla variant jag gjorde behöver man pärlor och tråd. Jag valde pärlor som gick i samma toner som gardinerna, men det kan ju vara precis lika snyggt att välja en färg som bryter av helt.
Mät ut hur lång tråd som behövs och sen är det bara att börja trä på pärlorna.
Det behövs krokar i väggen för att hänga omtagen på. I de flesta väggar går det säkert bra att bara skruva in den typ av krok som jag köpte, men för att vara på den säkra sidan bestämde jag mig för att använda plugg.
Borrade, pluggade och skruvade i kroken 20 cm upp från fönstrets nedre kant och sen återstod bara att hänga upp gardinerna och sätta dit omtagen.
Ännu ett lyckat gardinprojekt till ända. Till och med Smurfarna är nöjda :-)
vimplar
I vardagasrummet har jag fyra stora fönster som allt för länge har saknat gardiner. Delvis för att jag inte riktigt vetat vad jag vill ha och delvis för att jag saknar både gardinstång och tillräckligt med tyg för att sy gardiner till så stora fönster. Under sommaren kom jag dock på lösningen; att sy vimplar. Det kräver varken en gardinstång eller en större mängd tyg.
Jag bestämde mig för att det gemensamma för vimplarna skulle vara 'blått' och började med att leta fram lämpliga tyger.
Jag gjorde en mall som var 15 cm i 'botten' och 21 cm hög och sen var det bara att börja mäta ut på tygen. På vimpelns 'ben' la jag till 1 cm sömsmån men inte i 'botten'. Det behövs två bitar till varje vimpel.
Jag mätte ut med ett snöre hur lång jag vill att min vimpelrad skulle vara. Snöret tejpade jag sen fast på golvet och därefter började det roliga jobbet med att bestämma i vilken ordning vimplarna skulle sitta.
Nästa steg var att nåla fast kantbandet. Jag satte vimplarna med 2 cm mellanrum. Jag hade bestämt att vimpelraden skulle bilda tre halvcirklar framför de fyra fönsterna och mellan varje sektion gjorde jag ett mellanrum på 20 cm för att det skulle finnas band att hänga i.
Avslutningsvis satte jag i små öljetter i ändarna av kantbandet. Och sen var det bara det allra bästa kvar; upphängningen.
Före och efter.
Jag är grymt nöjd! Det blev en härligt somrig känsla. Fönsterna ser inte längre så kala ut, men släpper ändå fortfarande in mycket ljus. Om jag sen vill ha något annat när vintermörkret har klivit in och tagit plats på scen återstår att se. Men så länge solen delar med sig av sitt ljus många timmar på dygnet och träden fortfarande är gröna så behåller jag mer än gärna en känsla av sommar :-)
